Jag har fått ett till njurstensanfall, dock inte lika allvarligt som det första, men jag ligger hemma och försöker stå ut med smärtorna tills stenjäveln bestämmer sig för att flytta ut ur min kropp. Jag har precis läst ut Twilight, jag läste den på engelska och jag tyckte den var helt underbar, kunde inte få nog. Hoppas jag får tag i uppföljaren New Moon så snart som möjligt för det känns lite tomt nu utan Bella och Edward.

Jag trodde inte att jag skulle tycka om den, tänkte att den är nog för yngre och jag har aldrig gillat fantasy. Jag kom väl 50 sidor i Sagan om ringen boken innan jag gav upp och likadant har det varit med andra böcker av den typen, blir bara irriterad när det är så overkligt, men Twilight var annorlunda. Jag tror att alla par som måste kämpa med något som gör det svårt att vara tillsammans, vare sig det är sjukdom, släktfejd a la Romeo och Julia, stor åldersskillnad eller att man är ett par som av olika anledningar inte accepteras av samhället eller vad som helst som gör förhållandet lite svårare än vanligt att klara av, kan känna igen sig i det plågsamma dilemmat. Även om det är svårt att vara tillsammans så finns det ändå inget val för att man älskar varandra så mycket att man bara måste vara tillsammans. Även om vampyrer känns overkliga så är boken skriven på ett sådan sätt att det blir verkligt. Romantik fattas det inte i den här boken, det är ett som är klart! 🙂 Jag kan förstå att man blir helt tokig i idén om vampyren Edward, tänk att någon kan kyssas så bra att man svimmar! Låter rätt härligt, he,he.

Nyaste promobilden för New Moon!