(Jag tog en bild på älgen som de hade i säkerhetssalen). 🙂
Hello Citycatbabes! Sorry att jag har varit lite frånvarande det senaste dygnet. Jag hade ju Risk 2:an eller halkkörningen som den också kallas i måndags. Det låter nog konstigt men ända sedan i tidiga tonåren har jag varit livrädd för den där halkbanan, he,he. Jag hade verkligen målat upp en bild av att det var fruktansvärt svårt och att jag aldrig skulle bli godkänd, antagligen sladda av vägen och volta runt med bilen eller orsaka en olycka. Men när jag väl bokade den och alla sa hur roligt det var så började jag förstå att det nog inte skulle vara så svårt. De har i och för sig gjort den svårare de senaste åren. Man måste vara väldigt aktiv i diskussionsgrupperna för att bli godkänd, man måste kunna resonera och göra om övningarna så att man klarar de bättre på slutet än i början.
Det momentet som jag var mest orolig för var ”rondellen” där man ska köra runt och få sladd så att bilen snurrar. Det momentet visade sig vara både det lättaste och roligaste, så det var inga problem. Jag vågade till och med dra i handbromsen så att bilen spinnade runt extra mycket. 🙂 Det jag inte hade räknat med var att 80% av tiden bestod av att gasa upp på raksträcka i 75 km/timmen och sedan tvärbromsa framför olika hinder och försöka väja. Detta gjorde vi om och om och om igen, ca 40 gånger var, på fullt allvar. För varje tvärnit jag gjorde fick jag bara mer och mer ont. Eftersom min (ursäkta) blåsa är så känslig och smärtande så triggas smärtimpulserna igång varje gång blåsan rör på sig. Det kan räcka med små vibrationer, skump, hopp, men inbromsningar är värst, då man slungas framåt. Jag fick så ont att jag var tvungen att springa ut för att kräkas, det var fasiken inte roligt alltså. Men jag vågade inte visa det eftersom jag var rädd att de skulle stoppa mig från att göra klart övningarna och inte bli godkänd. Jag ville verkligen inte behöva göra om det!! Men jag klarade det, jag gjorde alla övningarna och jag blev godkänd! 😀 Jaaaa! 🙂
Sen dess har jag varit i smärtattacken från helvetet, så det är därför det inte blivit så många inlägg som det brukar. För att fira att jag nått ett av mina största delmål så klickade jag hem en jättemysig jacka i fårskinn som jag hoppas ska värma mig i många vintrar framöver! 🙂 Det var halva priset så det passade ju perfekt. Klarar jag uppkörningen som är det stora målet, drömmen, så har jag lovat mig själv en röd väska! 🙂 Jag har alltid drömt om en röd väska men aldrig köpt någon, så det är en bra morot! Speciellt de dagar då det känns omöjligt. Ett körkort skulle förändra så mycket i mitt liv till det positiva. Då kan jag ha möjlighet till fler jobb, vi kan köpa hus lite längre från stan om vi vill, jag kan lättare hälsa på vänner och familj och jag slipper åka så mycket och så långt kollektivt och då kommer jag att orka mycket mer. Och det viktigaste av allt är ju att det ger mig frihet. Frihet att kunna ta mig precis vart jag vill när jag vill. 🙂 Jag måste ta det där körkortet, så är det bara!
♥
Ha, ha, får ju lätta upp den allvarliga stämningen i texten lite. 😉
4 kommentarer
Du är superduktig!Grattis!!!
Nu är jag nyfiken vilken jacka du köpt?Har du länk? 🙂
Massa kramar!
Åh, grattis gumman så roligt!
Tänk vad fort det går för dig. Var det inte nyligen du pratade om att börja. Starkt jobbat. Hur ofta har du kört?/När började du. Åh, känner också att jag skulle behöva ta det där jädrans körkortet någon gång. Har skjutit upp det i flera år nu p ga olika saker. Grattis igen, snart har du ditt körkort!!!