Finaste ni, tack!!! Inte hade jag kunnat ana att jag skulle få så mycket underbara kommentarer på mitt inlägg om smärtan jag lever med, det rörde mig till tårar. Jag gick upp nu och satte på datorn efter ännu en lång natt med så mycket smärta och såg alla era fina kommentarer och det lyfte mig verkligen! Så idag känner jag mig inte ensam! Jag är verkligen lyckligt lottad som fått såna härliga, underbara läsare som orkar läsa om och dela det jobbiga med mig! Många av er har ju det också jobbigt på olika sätt. Jag hade inte egentligen tänkt skriva om min smärta, utan något helt annat men det bara blev så, jag tänkte att det nog inte är någon som kommer läsa texten, men det har ni gjort och inte bara det utan verkligen satt er in i hur det känns och förstått. Det är både modigt och starkt av er. Inte många runt omkring mig förutom dem allra närmaste har orkat göra det, så tack. Tack för att ni finns!!!