NYC The Story Part 2!

The second day in the city!

Vi vaknade båda två klockan halv sju på morgonen pga av tidsomställningen och först blir man så där ni vet, var är jag? Och när man inser att man är i New York får man en ilning av lycka i magen, he, he. Så jag tassade upp och hämtade New York Times som vi fick utanför dörren varje morgon och läste den i sängen. Sedan gick jag ut i korridoren och hämtade en kopp varmt kamomill te, duschade och gjorde mig i ordning och så bestämde vi oss för att gå till outlet varuhuset Century 21 som öppnar redan klockan 07.45.

Det var duggregn och rätt kyligt men butiken låg på gångavstånd till vårat hotell så vi tog en promenad….


 ….och tittade på alla fina byggnader som låg på vägen.
Vi stannade på Starbucks och åt frukost, en jätte god grekisk yoghurt med honung och granola och blåbärsscones, så himla gott, önskar att Starbucks fanns i Göteborg!


Vi var där kl 8 och det kan jag verkligen rekommendera, då är det lugn och skönt och man kan verkligen fynda! Skoavdelningen och underklädes/accessoar avdelningarna tycker jag är bäst, så grymt bra och billiga grejer! Jag shoppade jätte fina grejer från Juciy Couture, Kenneth Jay Lane, Steve Madden, Jessica Simpson, Cosabella, Betsy Johnson mfl. och min samob hittade supernsygga skjortor och slipsar från YSL och Hugo Boss, coola skor och snygga jackor från Calvin Klein. Här finns allt från Roberto Cavalli till Marc Jacobs, Antik Batik och Oscar de la Renta blandat! Mitt bästa shoppingtips helt klart! Men redan klockan 10-11 börjar det bli hysteriskt och folk sloss om grejerna, köerna till provrummen är milslånga och personalen sjukt otrevlig, så kom dit när det öppnar istället! : )

Efter shoppingmaratonet på Century 21 gick vi och åt lunch på vårat favoritställe från förra gången, Felix. Det är god mat, bar servie, härlig brasilliansk musik och på lördagar står folk och dansar kring borden redan vi lunch. Solen tittade fram precis då och allt kändes härligt!

Jag beställde varm friterad getost med sallad, super god lunchrätt som jag verkligen kan rekommendera!
Efter det vandrade vi omkring och tittade på omgivningen bla Washington Square Park och alla fina gator i Greenwoch Village med vackra hus runtomkring. Sedan var det dags för middag och vi bad hotell conciergen boka bord åt oss på kändisrestauranten Balthazar. Den har länge varit en riktigt hotspot och för några veckor sedan bokade Topshop restauranten i 2 dygn för att tillsammans med Kate Moss fira invingningen av Topshop i New York. Mina förväntningar på stället och maten var skyhöga och jag hoppades töntigt nog, jag vet!!, få spana in lite kändisar där och uppleva en riktigt glamourös kväll. Jag tog på mig en av mina finaste klänningar den axelbandslösa röda jag beställde från Asos, men….. det blir inte
alltid som man har tänkt sig. Jag borde väl inte berättade det här, men jag bjuder på denna, så att ni nästa gång något pinsamt händer er, kan tänka på detta och inse att ni inte är ensamma! ; )

The story of the girl who stripped naked at Balthazar:


(Ja det är det pinsammaste jag varit med om, lätt!)

Det började med att jag inte mådde bra och hade ont, det ösregnade, vi var sena och kunde inte hitta till restauranten, vi gick och gick och håret blev genomvått, sminket rann av, paraplyet vred sig och mina skor släppte in vatten, vi var nästan framme när vi trodde att vi var fel och vände och gick tillbaka hela vägen igen, vi blev sura på varandra och irrade omkring, min sambo stressad för att vi skulle bli av med bokningen, jag för att jag skulle få äta i kändisrestauranten genomvåt och ful, men vi hittade tillslut tillbaka och rätt. Väl där är det en häftig fransk bistro, det är fullsatt och vi ska äntligen få slå oss ned vid vårat bord. Jag tar av mig min genomblöta trenchcoat och fäller ihop paraplyet och när jag precis ska sätta mig ner så TRILLAR MIN KLÄNNING AV MIG!!! Nej jag skämtar inte! Jag drar snabbgt upp den varpå jag ser att HELA dragkedjan i sidan på klänningen har gått upp, sönder, helt och hållet och jag har ingen BH på mig under!! I panik sliter jag åt mig min kofta och väser till min sambo att min klänning är trasig, jag försöker att hålla ihop den medans jag panikartat försöker tänka på vad jag ska ta mig till och hur många av middagsgästerna runt omkring såg mig strippa??? Min sambo säger: Men herregud den trillar ju av! Trots att jag gör mitt bästa för att den inte ska glida ner. Det är precis som i en sådan där mardröm ni vet när jag upptäcker att man gått naken till skolan, arbetsplatsen eller liknande. Med tårar i ögonen säger jag att jag måste hitta toaletten. Eftersom vi inte varit där förut vet vi inte vart den ligger, just då kommer kyparen och vill ta våran drink order, jag kan inte få fram ett ord men min sambo frågar till slut var toaletten är och då visar det sig att den är på andra sidan salen ned för två trappor. Jag försöker hålla klänningen uppe och koftan om mig, (måste ha sett ut som en idiot) medan jag går så fort jag kan till toaletten. Självkart är det fullt med kvinnor där och en speciell tjej som jobbar enbart på toaletten. Jag går fram till spegeln och försöker få ihop dragkedjan samtidigt som jag försöker dölja för de andra vad som har hänt. Jag fumlar och drar och rycker och får bara mer och mer panik tills jag utbrister "oh my god, I don’t know what to do, please help me my zipper is broken!!! Ha, ha, ha "toalett tjejen" (jag får kalla henne så, kommer inte på något bättre, sorry) drar efter andan och säger också OMG!! Hon försöker dra i dragkedjan men den sitter stenhårt, hon ber mig gå in ett toalettbås och försöka få av mig klänningen vilket jag får och sedan får jag gå ut i kofta, trosor och högklackat mitt bland alla andra där inne. En snobbig kvinna säger: Ha, ha, ha I have never seen THIS happen before, this is a story I’m going to tell for meny years, skrattar elakt och försvinner ut genom dörren, då får jag ännu mer panik och skriker "please don’t eftersom jag får för mig att hon kommer att berätta för alla där upp och hela matsalen kommer att skratta åt mig när jag kommer upp. Men då kommer en annan kvinna fram, så himla vacker, glamourös (dock med jätte siliconboobs) och jätte snäll, med den största diamantring jag någonsin sett, jag kallar henne "glamazonen". Hon stod säkert och drog och slet i dr
agkedjan i en kvart och försökte komma på en lösning.
En annan snäll tjej sa: why don’t you just run over the street and buy a new dress? Vilket kanske hade varit en bra idé men min sambo satt där upp och hade redan beställt drinkar och det här är inte dirket stället man lämnar mitt i middagen för att springa ut och köpa en ny klänning, bara tanken på att förklara det för kyparen fick mig att må illa. Glamazonen tyckte att jag kunde ha bara koftan på mig och sa: This is New York honey, everybody is naked! Men tillslut kommer hon på den brillianta idén att gå upp och fråga sina vänninor om säkerhetsnålar så att vi kan sätta ihop klänningen med dem och sedan får jag ha koftan utan på så borde det hålla ihop under middagen i alla fall. Det visar sig att toaletttjejen har massor av säkerhetsnålar så hon börjar jobba med att nåla ihop klänningen. Jag tackar Glamazonen typ 1000 ggr för hjälpen och säger att hon har den vackraste ringen jag någonsin sett, hon svarar: Thank you honey, I know, my husband is really nice! Väldigt amerikanskt på något sätt! : ) Tillslut kommer jag alltså tillbaka till bordet igen, där min oroliga sambo har väntat i ca 25 minuter på att jag ska komma tillbaka från toaletten, kyparen surar för att vi ännu inte beställt något och jag är så stressad att jag inte ens kan se vad det står på menyn så min sambo får välja något åt mig. Jag är vid det här laget övertygad om att ryktet spridit sig i restauranten och att alla skrattar åt mig i smyg. Fyyyyy, det var verkligen inte det här jag hade tänkt mig min första kväll på Balthazar! Vi åt våran middag, men även fast jag hävde i mig whisky kunde jag inte riktigt slappna av. Jag kommer inte ihåg hur maten smakade eller vad det var jag åt, konstigt hur man kan bli så stressad över en sådan liten sak egentligen, men här är kort på det så nu vet jag, ha,ha, ha.

När vi väl kom ut hade det slutat regna och jag började till slut slappna av, sedan kunde jag nästan inte sluta skratta
, för det är ju sånt som på något sätt bara händer mig! Eller, har det hänt någon av er? ; ) Det var andra gången jag använde klänningen så jag ska skriva till Asos och kräva kompensation!

Tur att man kan skratta åt allt efteråt, jag strippade på Balthazar,  so what, vad spelar det för roll om hundra år? 😀

Du kanske också tycker om

5 kommentarer

  1. Åh herregud, jag både skrattar och gråter när jag läser detta. Vad skönt att höra att du fick hjälp av så många snälla främlingar på toaletten, men vad typiskt att det alltid ska finnas någon snorkig bitch som gläds åt andras olycka. Men om det kan vara någon tröst så kan jag berätta att du på fotona ser alldeles smashing och vacker ut. Klänningen lever inte upp till din nivå ändå. Det var väl det den visste och därför trillade den av. Haha. Ser fram emot att höra vad mer som kan ha hänt under resan……

  2. Håller med Vivi, du ser helt fantastisk ut i klänningen ändå! Vilken härlig historia. Modigt att bjuda på sig själv så som du gör och berättar här. Vilken tur att det finns hjälpsamma människor i världen : )

  3. Rebecka tog de ord som jag tänkte säga. Det låter precis som en filmscen ur en komedi 😉 Men va skönt att du fick hjälp i en sån jobbig situation! 🙂

  4. Vivi: Ja det var blandat skratt och gråt från min sida den kvällen också ;)Men jag skrattade bara när jag läste din underbara, roliga kommentar, tack va snäll du är!!! Massor av kramar till dig!

    Matilda: Åh tack va gullig du är, kände mig ju katastrof ful med trasig klänning, regnblött hår och till hälften bortspolat smink. Ja vilken tur att det finns så många snälla människor, nu vet jag vad jag ska göra om det händer någon annan, inte för att det är särskilt troligt, he,he men ändå! Kramar!

    Rebecka: He, he ja det kändes faktiskt lite som en film eller en av mina mardrömmar där jag plötsligt upptäcker att jag har gått naken till skolan eller jobbet, fast här vaknade jag tyvärr inte, he,he men tur att man kan skratta åt det efteråt. 🙂

    Sarah: He, he ja det var misstänkt likt en film eller dålda kamerna, men tyvärr var det på riktigt, he, he, men som sagt tur att man kan skratta åt det efteråt och att det finns så hjälpsamma tjejer! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *