Wedding In NYC: Bröllopsmiddag och dans!

 
  
Efter vigseln fick vi ställa oss mitt på 5:th Avenue i våra bröllopskläder och försöka få tag på en taxi. Det fanns verkligen inte en enda ledig och vi höll på att frysa ihjäl så tillslut fick vi hoppa in en svarttaxi. Han kunde knappt engelska, körde som en galning och tog hutlöst betalt, ha,ha. Men hem kom vi! 🙂
 

 
Vi var så lyckliga att vi var gifta, att allt hade gått så bra och blivit så fint, så jag kunde inte låta bli att hoppa runt i sängen av lycka, ha,ha.
 
 

 

 
Jag bytte om till min andra bröllopsklänning, en vit kort variant från Forever Unique som var liiite lättare att röra sig i än min stora tyllklänning. Jag tog på mitt eget lite färggladare läppstift, behöll mina rosa Louboutins, den lilla pälsboleron och tog med mig min ljusa Mulberryväska. 
 
 
 
Hotellet hade hjälpt oss att boka bord på legendariska Four Seasons Restaurant  i “The Pool Room”.  Här firade John F. Kennedy sin 45-års dag precis innan Marilyn Monroe sjöng sin sexiga “Happy Birthday Mr President till honom. Här har även Elton John haft födelsedagskalas, president Obama liksom Johnny Depp har ätit här och Aretha Franklin sjöng här på ett omtalat gaybröllop. 2010 gifte sig Bethanny Frankle vid poolen och förra året höll prins Harry av England en privat middag här för New Yorks societet. The Pool Room är förresten med i nya filmen Wolf of Wall Street där Leo DiCaprio friar till Margot Robbie, (såg vi precis igår). Vi ville ha en fin restaurang med dress code. Och det fick vi!
Tyvärr fick vi också en taxiförare som bara hade kört i New York i en vecka så han hade ingen aning om vart restaurangen låg. Han släppte av oss flera kvarter för tidigt och när vi frågade en man om hjälp skickade han oss att gå två kvarter i snöstormen åt helt fel håll ha,ha, i Louboutins… 😛
 
 
 
Men tillslut kom vi fram och det var verkligen en upplevelse bara att gå in där. Det kändes i luften att det var en restaurang med anor och framför allt syntes det på de övriga gästerna. The Pool Room är precis som namnet avslöjar uppbyggt runt en pool som är vackert belyst och runt poolen står körsbärsträd. Gardinerna av metall böljar på något magiskt sätt av sig själva nedför fönstren som går från golv till tak och det spelas vacker klassisk musik som ackompanjerar porlet från poolen. Det var fullsatt men sorlet dämpat.
 
 
 
När vi väntade på att bli placerade kom ett följe med några äldre kvinnor och män fram till oss. En utav damerna började prata med oss och frågade om vi hade gift oss och gratulerade oss. Hon frågade vart vi var ifrån och gav mig massor av fina komplimanger både för min klänning och för min figur. Hon var verkligen snäll mot mig. Hon hade mörkt tjockt hår, uppsatt i en hög knut på huvudet, väldigt mycket makeup som var fint lagd, halsen och örsnibbarna fullkomligt dignade av stora juveler och över axlarna bar hon en enorm, fotsida cape av mink. Innan hon gick sträckte hon fram en hand fylld av stora diamantringar på varje finger och kände på min lilla fuskpälsbolero från Asos och sa att jag var så vacker så att M verkligen borde köpa mig en längre päls. Ha, ha, ha. Diss eller komplimang? (Om M skulle komma hem med en äkta minkpäls till mig skulle jag nog inte prata med honom på en månad, men det sa jag inte).
 
 
 
Det var en väldigt speciell dam med en otrolig pondus i 60-70-års åldern. Männen de hade med sig såg roliga ut med sina rynkiga ansikten som var solbrända till fägen av kola med tänder som var kritvita och perfekta (fasader så klart). Man är inte van att se gamla gubbar med filmstjärneleenden i Sverige direkt. När vår kypare visade oss vägen till vårt bord kom en annan exalterad kypare fram till oss gestikulerade vilt och frågade om vi visste vem det var som precis gett oss komplimanger. Nä, vad då, var det inte bara en rolig dam? Nej, det här var tydligen Cindy Adams, New Yorks främsta skvallerkolumnist och socitetslejon! Vi som inte kände till henne innan, blev ganska förvånade att kyparna som var så uppspelta att de nästan klappade händer, ha,ha. Jag googlade henne när vi kom hem och tydligen är hon 84 år! Det hade vi aldrig i livet kunnat gissa! Alltså hur mycket botox? Cindy Adams har skrivit sin egen sida för New York Post “Page Six” sedan 1979 och bor numera i en 9-rums våning på Park Avenue med en terass som bara den är 93 kvadratmeter! 🙂 Hon är känd för att ta med sig sina hundar till New Yorks finaste restauranger men den här gången hade hon inga hundar med sig. Däremot hade hon sin privatchaufför som väntade utanför tills de hade ätit klart. How very uptown! 😉 
 
 
 
 
Alla kyparna i restaurangen var män i övre medelåldern  uppklädda till tusen och de hade väldigt speciellt maner. Här blev jag kallad Mrs. och Madame för första gången, det kändes härligt! 🙂
 

 
Vi åt en god middag med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Vi åt bland annat Bluefin sashimi ravioli, Maine Lobster dumplings och Rack of lamb som var en specialrätt som lagades för två. De kom in med en hel vagn och två kypare hjälptes åt att skära upp steken efter konstens alla regler. De verkade ta sin uppgift på största allvar om man säger så. 😉 Efter middagen fick man ett berg av rosa sockervadd till bordet som var upplyst inifrån. M var inte lika förtjust som jag och det slutade med att M fick stoppa mig från att äta upp hela berget själv, ha,ha.
 Det var verkligen en upplevelse att gå till Four Seasons men det är ganska gammaldags, medelåldern är hög och maten, om än god, är inte så nytänkande. Det roliga med Four Seasons är just att det är så elegant, historiskt och fint, det passade bra för en romantisk bröllopsmiddag för två. Jag kan också tänka mig att det är ett perfekt ställe att ta med sina föräldrar till om det är något speciellt som firas.
 
 
 
Fast bredvid oss hamnade tre ungdomar i 20-års åldern, uppenbarligen från Manhattan. De var sååå otroligt snobbiga, blasé och allmänt uttråkade att det kändes som om man var med i en film när man betraktade dem. De unga killarna var klädda i Hermès från topp till tå med klockor så stora att de tog upp halva armen. De beställde in en 9-rätters avsmakningsmeny som de knappt åt av utan mest dissade. De fick in drink efter drink efter drink och hink efter hink med vin och champagne som de knappt drack. Det måste ha kostat dom en förmögenhet men inte en enda gång såg de ut att ha roligt! 🙂
 När jag gick till damrummet var det många gäster som kom fram och frågade M om vi hade gift oss och gratulerade, så vi hade i alla fall väldigt roligt!
 
 
 
Mätta och belåtna åkte vi hem till hotellet. Där var det kö runt kvarteret för att få komma in till en av New Yorks just nu hetaste nattklubbar, PHd som ligger i toppen av Dream Downtown. Vi hade bett dörrvakten att sätta upp oss på gästlistan eftersom vi ville dansa lite på vår bröllopskväll. Jag hade läst innan hur svårt det var att komma in på klubben så det var roligt bara att få sen den och att få gå före alla i kön, he,he. På sommaren kan jag tänka mig att den är helt fantastisk med sin takterass som blickar ut över hela staden.
 

 
 
Men oj, det här var ingen dansklubb med härlig stämning, det här var Stureplan och St Tropez, fast i New York. Vi beställde var sin drink i baren och satt stumma av förundran och tittade på spektaklet. Killar med backslick och fina skjortor satt vid reserverade bord som dignade av spritflaskor för 1200 dollar styck och jättelika champagneflaskor i ishinkar av silver. 😛 Runt borden hängde drivor av unga tjejer med tjocka lager makeup, milslånga bara ben, skyhöga klackar och kjolar kortare än grytlappar. Många kändisar har varit här som Beyonce och Jessica Biel men vi såg ingen kändis just då, bara ett hav av människor mer upptagna av att se bra ut än att ha roligt. Det här var stället alla vill bli “sedda” på eller fixa en “vän” för natten. Det var inte riktigt… vår grej, ha,ha. Men det var roligt ändå att ha varit där. Jag styrde stegen mot en reserverad soffa med drinkbord på terassen och hoppade upp i soffan för att se hela New York och dansade en låt för mig själv, ha,ha. Ingen kom och sa till så antagligen såg M i sin smoking ut att kunna ha reserverat det där bordet. 😛 (Eller så var det ingen som vågade säga till de galna svenskarna som inte fattade etiketten där uppe).
 
 
 
 
På väg ner i hissen mötte vi “the guest manager” för hotellet och Phd. När han såg våra bröllopskläder ville han absolut skicka något till vårt rum för att fira.
 
 
Kl 1.00 på natten fick vi färska jordgubbar och en silverhink med champagne uppsänt till vårt rum från managern som present och där fortsatte vi vår egen fest (bästa festen) skålandes och dansandes i mina Just Married panties från Victorias Secret (TMI?) långt in på småtimmarna med Empire State Building som utsikt.
 
Det var en fantastisk avslutning på en helt magisk dag. Vår bröllopsdag!
 ♥♥♥
 
 
0

Du kanske också tycker om

6 kommentarer

  1. Hej Ellie!

    Vad underbart du skriver, man blir både glad och rörd! Precis en sån läsning man kan behöva i ganska så gråa och regniga februari!
    Och dessutom lät er bröllopsdag sådär underbar som man själv önskar sig att ens bröllop ska bli i framtiden. Jag kunde inte låta bli att tänka på låten ‘ I could have danced all night’ från My Fair Lady. Måste verkligen kännas helt magiskt 😉 (Jag hoppas också att er stora dag gjorde att ni kunde glömma mardrömsresan till USA, usch! Att man kan behandla sina medmänniskor så.)

    Ett jättestort grattis till er båda!

    Kram från Visby

    0
  2. Det är så roligt att få läsa om allt. Verkar verkligen ha varit en helt underbar magisk dag 🙂 Så himla glad för er skull!

    0
  3. Ett jätte grattis till er båda! Blir alldeles rörd. Jag och min sambo planerar också att gifta oss i New York i april 🙂
    Jag hittade till din blogg av en slump och sedan dess har jag gått in på den varje dag.
    Du är en riktigt inspirations källa! Jag gillar att du är så ärlig och blandar allt ifrån personliga saker till mer materiella saker. Man blir alltid glad efter att man har tittat in på din blogg.

    0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *