Den 3:e dagen i NYC vaknad jag upp med fjärilar i hela magen. OMG, this was the day! Vi skulle gifta oss! Jag blev förvånad över hur pirrigt det kändes även fast vi inte hade familj på plats. Det är en stor dag, man vill att den ska bli underbar och att inget ska gå fel utan att hela dagen ska vara fylld av glädje. Efter att ha varit med på 6 bröllop de senaste åren så vet jag att det alltid händer något. 🙂 Skulle jag få ett bridezillamoment? Skulle vi komma i tid till kyrkan? Skulle fotografen dyka upp? Skulle hår och makeup bli bra? Skulle jag ha för ont? Skulle jag säga rätt i kyrkan? 🙂 Många tankar snurrade runt i huvudet. Men en sak var jag helt säker på, att jag gifte mig med med mitt livs kärlek och att jag inte ville något hellre än att det skulle bli vi två för alltid. ♥ Idag skulle det ske och därför var det den bästa dagen i mitt liv!

 

 Vi satte klockan tidigt och gick ner till Melvins Juice Box för lite frukost men det var svårt att få plats med någon mat när magen var helt full av galna fjärilar. 🙂 Jag duschade och tvättade håret och tog på bodylotion och allt var lugnt och behagligt och gick som det skulle.

 

 

Jag hade köpt en liten silkeskimono från Victoria’s Secret där det stod Bride på ryggen meed gnistrande stenar och den hade jag på mig när jag gjorde mig i ordning. 🙂 Små detaljer gör dagen extra fin!

 

  

Jag ville ha en naturlig makeup med mycket glow och en vacker håruppsättning med romantiska lösa lockar. De här bilderna hade jag skickat till stylisten i förväg.

 

 

Vi skulle träffa fotografen kl 13 och vara i kyrkan kl 15. Jag hade sagt till La Voila att jag ville vara klar kl 12.30 senaste för att ha tid på mig att ta det lugnt en halvtimme innan vi skulle åka. De föreslog att stylisten skulle komma till mitt rum kl 10. Jag trodde det skulle vara gott om tid för att sätta upp håret, lägga makeup och klä på mig bröllopskläderna. 

 

 

Strax innan stylisten kommer ringer fotografen och säger att vi måste vara klara kl 12.30 istället för 13.00 för att vi ska hinna i tid till Top Of The Rock. Okej inte helt bra, men vi hinner säkert ändå tänker jag. 

 

  

Stylisten kommer inte för än kvart över 10 men jag är ändå ganska lugn, vi kommer att hinna. Hon heter Eva Notis och visar sig vara helt fantastisk. Hon har jobbat som stylist i New York i 7 år och hon sköter om alla Kleinfeld’s brudmodevisningar. Kleinfeld är den finaste brudklänningsbutiken i New York och den har en egen tv-show som heter ”Say Yes To The Dress”. Det kändes som en lyckoträff att få någon så erfaren och duktig på just brudmakeup och hår. Hon var så trevlig och rolig, i avsaknad av mina bästa vänner så blev hon som en stand in vän jag kunde skratta och prata med.

 

 

Enda problemet var att hon sa att hon inte kunde hinna bli klar till 12.30. Men att säkert fotografen inte hade några problem med att vänta. Och att fotografen alltid brukar ta bilder när man gör hår och makeup. Jag försökte förklara att det inte var tänkt så i detta fallet men hon ville helt enkelt inte lyssna. Då, började jag bli stressad. Det var lite synd att det blev stressigt med stylingen för det är ju annars en väldigt rolig del. Nu blev det istället att varje gång hon frågade om det var bra, sa jag, visst jättebra, bara för att hon skulle gå vidare till nästa moment.

 

 

 

M började också inse att jag inte skulle hinna och sprang ner och köpte lite yoghurt till mig som jag försökte få i mig medan hon la makeupen, men det var ju helt omöjligt att försöka äta när någon grejer i ansiktet hela tiden, ha,ha.

 

 

 

11.25 satt jag fortfarande i stolen och hade inte börjat ta på mig bröllopsklänningen. Jag hade bara grundmakeup men det fick gå, håret var i alla fall superfint! Nu började makeupartisten också bli sueperstressad och snabbt som sjutton hjälpte hon mig dra på bröllopsklänningen. Vilket var skitsvårt utan att förstöra håret och makeupen.

 

 

När jag precis fått den över huvudet ringde det från receptionen och meddelade att fotografen var där. STRESS! Jag var ju inte alls klar!

 

 

Han fick komma upp till rummet medan vi rusade runt som galningar, ha,ha. Stylisten försökte snöra klänningens korsettdel medan jag försökte ta på mig underkjol och skor och M försökte sätta på mig örhängen (vilket han aldrig gjort innanI) och fotografen fick försöka trassla upp halsbandet som hade snott ihop sig i asken när jag inte lyckades.

 

 

 

Precisinnan jag pressade mig ut genom dörren i ett moln av tyll nålade hon fast slöjan på 2 sekunder. Jag hann inte se var eller hur det såg ut. 🙂 Hon la också ett läppstift som jag aldrig hann se färgen på (det var lite ljust i min smak såg jag långt senare efter fotograferingen men det är ju detaljer).

 

 

 

Samtidigt skrek fotografen att vi skulle titta i kameran och posera, puh. Vi fick lämna makeupartisten på rummet och springa ner till bilen som väntade på att ta oss till Top Of The Rock.

 

 

 

Tyvärr hann inte stylisten spraya min frisyr och jag kände att slöjan hängde löst redan i lobbyn.

 När vi gick ut genom svängdörrarna kom en sån där vindfläkt igång som de har ibland och blåste hela frisyren åt helvete, ha,ha. Och kylan som slog i mot mig var bedövande.

 

 

Väl ute på gatan i snöslasket skulle jag försöka ta mig runt bilen till framsätet med alla väskor, fårskinnskappor och vantar, samtidigt som jag skulle försöka hålla upp släpet från marken och hindra slöjan från att åka ur, trippandes i mina Rosa Louboutins i geggan. 🙂 Jag ville ju inte att klänningen skulle vara dränkt i svart snöslask redan innan fotograferingen. Då kom mitt bridezillamoment tyvärr, ha, ha. Och jag skrek ut order till stackars M och fotografen hur de skulle hjälpa mig in i bilen och hålla mina jackor och lägga min väska i bilen. Ooops, det gick visst inte att få en helt stressfri dag hur väl man än hade planerat. ;P

 

 

Jag var inte heller beredd på hur otroligt otymplig klänningen skulle vara att ta sig fram i, ha,ha och väl i framsätet satt jag inklämd med så mycket tyll omkring mig att jag knappt kunde se ut. Tyvärr var det fredag kl 13 i NYC och trafiken stod helt still. Vi hade fixat förbetalda biljetter för 3 personer till Top Of The Rock som gick ut kl halv 2 och där satt vi i bilen och såg minuterna ticka iväg och vår fotografering försvinna. När vi frågade fotografen om de väl ändå inte skulle släppa in oss även om vi kom lite sent, så trodde han inte det. Aaaah, stress igen! Jag visste varken hur frisyren eller makeupen såg ut eller om slöjan fortfarande satt fast när vi äntligen var framme vid Top Of The Rock men jag fick helt enkelt hoppas på det bästa och bara släppa det. 

 

 

Så här i efterhand tycker jag att det var en fantastisk upplevlese och så lyxigt och roligt att få en superstylist till hotellrummet, att få proffsig makeup lagd och en vacker frisyr. Både hår och makeup blev ju jättebra ändå trots tidsbristen. Jag önskar att jag hade haft en timme till, då hade allt blivit perfekt, men det hör ju lite till charmen med en bröllopsdag att det inte blir riktigt som man har planerat. Däremot blev det ett sagobröllop och en drömdag som jag kommer att minnas med lyckotårar i ögonen så länge jag lever!

 

 

Nu var det dags för fotografering med hela New York som bakgrund, wow! 😀

 

To be continued…