Min lilla påskkyckling har vuxit ur sitt ägg! 9 månader var han förra påsken och nu är han redan 1 år och 9 månader. Han har kvar sin söta pussmun och sina stora blåa ögon och är nästan lika härligt knubbig, he, he. Men de där bebiskinderna har försvunnit. Nu är han mer ett litet barn än en bebis, men en stor personlighet och det är så underbart att vi kan kommunicera mer för var dag som går. Kärleken är precis så där obeskrivligt stor som det sägs och ändå blir den starkare för varje dag. Det är magiskt och jag är så tacksam att jag som trodde att vi aldrig skulle få ett barn har vår alldeles egen lilla påskkyckling! 🙂
Årets påskris!
Väääldigt svårt att låta bli! 😀
På långfredagen planterade vi fina påskblommor i trädgården, det var så härligt.
Och igår firade vi påskafton hemma hos mamma! Outfitbilder mm. är på väg! Hoppas att ni också hade en fin påskafton!
Cirycatkisses!
5 kommentarer
Vad glad jag blir över att ni lyckades bli föräldrar. Jag vet ingenting om er resa, men den verkar ha varit svår. Likaså för oss, efter fyra års försök har vi äntligen välkomnat vår första son. Stort grattis till oss allihop !!!
Jag glömde skriva ut mitt namn i kommentaren ovan. Grattis och lycka till med våra respektive guldklimpar!
Jag glömde skriva mitt namn i den anonyma kommentaren ovan. Grattis än en gång!
Oj förlåt. Det var inte meningen att spamma ditt kommentarsfält haha :).