Julafton 2016!

 Hello Citycatbabes!
Hoppas att ni har haft en jättefin julafton och en härlig julhelg! Jag hade sån tur att jag mådde lite bättre just precis på julafton så att jag kunde vara med min familj. Jag fick lägga mig ner och vila i omgångar. Jag behövde inte dricka någon glögg för att känna rummet snurra om man säger så. Men att jag kunde vara med var verkligen en stor lycka. Vi samlades hos mamma kl 3 för glögg och Kalle Anka. Udda grej att göra, jag vet, men vi tycker det är trevligt. Sen kom tomten och delade ut en halv miljon paket och efter det blev det klassiskt julbord i många omgångar med sång och skratt. Kvällen avslutades med en (min) mage större än tomtens, mandelmusslor och paketöppning. Jag fick verkligen allt jag hade önskat mig och mer därtill! Jag ville inte att Stampe skulle öppna alla paket han fick på julafton för jag tyckte inte han skulle bli så bortskämd. När utdelningen väl var klar visade det sig dock att jag själv hade fått dubbelt så många paket som Stampe. Hmm, men jag bestämde att jag fick öppna alla ändå. Mamma får blir bortskämd, så det så. Härligt att vara vuxen ibland (sjukt sällan ändå, men just i den här situationen var det bra).
Sen dess har det tyvärr varit sämre igen och jag känner det nästan som jag ska gå under av smärta ibland. Att bara ligga i sängen och vrida sig i plågor när min man äntligen är ledig och man “ska ha så mysigt” är verkligen inte roligt. Det är väl den kraftiga infektionen (lunginflammationen) som har triggat igång smärtorna antar jag. Jag kan knappt gå upp för trapporna hemma utan att bli yr och andfådd, promenad ska vi inte ens tala om. Så det kommer nog ta tid det här. Önskar att det “bara” kunde vara andningssvårigheter och trötthet, för smärtorna av min vanliga sjukdom är faktiskt det värsta. I såna här lägen får man kämpa för att komma på allt man är tacksam över. Det kommer inte naturligt när det är som värst, men när man väl tvingar sig att tänka efter och fokusera på det istället för smärtan så gör det att man orkar kämpa lite till.
God fortsättning och Citycatkisses!
Skål och välkommen, julafton 2016!
Stampe satt som förtrollad hela Kalle Anka, stilla som ett ljus. Aldrig förr hade han sett något så fantastiskt! 🙂 Det hade dock min man som somnade 3 minuter in i programmet i sedvanlig ordning. Man ska ju hålla på traditionerna på jul.
Stampe fick hänga upp alla fina glassvampar i granen. Jätterolig idé tyckte mormor som antog att Stampe har en fingerfärdighet som en 15-åring. Mindre rolig idé tyckte jag som höll på att få en nervkollaps. Ni vet när Pluto står på ett ben och har fångat alla glaskulor som Piff & Puff har slängt ner från granen… exakt så stod jag också på julafton. Men Stampe hade väldigt roligt.
Jag orkade inte klä upp mig så mycket men kände mig fin i den här röda klänningen från HM. (Ända tills jag hade ätit julbord, då var inte den tighta klänningen så smickrande längre).
Klänningen finns i butik nu!
Min lilla groda hade på sig jultröja från NEXT, skjorta och fluga från Lindex och nya byxor från Zara, som finns i butik nu.
Mammas katter var också julfina!
Struttin’ her stuff!
Jultomten är Stampes nya favoritperson!
Här är jultomtens alter ego, Patrik med sambo Christine.
Som bara råkar vara en supermodell. Jobbigt, men hon kan inte hjälpa det.
Julklappar var det här! Och där. Och här. Och överallt.
Jag tänkte gå ner 5 kilo innan nyår, nu har jag bara 10 kvar! 😉
Stampe var överlycklig för sitt bowlingspel som han fick av tomten.
Katterna turades om att ligga på det här paketet hela kvällen. Vet ni vad det var i? En kattkorg!! Vem hade skvallrat undrar jag?!
Mina paket var så vackert inslagna att jag nästan inte ville öppna dem! Nästan. Vad det var i dem får ni se snart… 😉
0

Du kanske också tycker om

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *